Årets vintersäsong på Barkarby började med en riktig rivstart. På två helger gjorde vi nästan 150 flyg, och det får nog betraktas som något av ett rekord under det mörka halvåret.

Även om vi flyger allt mer på Barkarby även under sommarhalvåret, så sker den officiella flytten från sommar- till vinterfält traditionellt i månadsskiftet september/oktober. Då får termiksäsongen betraktas som avslutad, och den korta resan till vårt närflygfält Barkarby väger upp det låga luftrummet.

I år var det lite annorlunda att komma till Barkarby, eftersom vi nu är ensam flygverksamhet kvar på fältet. Motorflyget är tråkigt nog nedlagt, och det ställer mycket i helt ny dager. Det finns både plus och minus även om vi saknar flygplanen.

Första helgen blåste bort, och aktivteten inskränkte sig till att Stefan och Björn hämtade Wesslan från Härkeberga. Kort därefter tog Stor-Hasse och Jalle en sväng ut och hämtade H-berga-moppen så vi nu har allt i Barkarby.

Lördag 9 oktober hissade team 6 Jolly Roger tidigt på morgonen, och drog igång flygningen vid halv 10. Det var en del mek med Wesslan, så vi körde igång med Bettan i stället, med team tandem som inhoppade vinschförare.

Fram mot lunch var Wesslan i form, och det behövdes för det var massor med folk på plats. Ett snabbt linbyte på Wesslans ena trumma och sedan körde vi med två vinschar hela dagen. Björn och Mats skolade in team 6:s vinschförare på Bettan och sedan gick det som en dans hela dagen. Totalt 55 flyg.

Söndagen blåste för hårt för vinschning, men det blev en bra dag på Granholmstoppen.

Inför helgen därefter såg prognoserna riktigt bra ut, och team 1 gjorde sig beredda för tjänstgöring bägge dagarna. På söndagen utlovades till och med vind i banans riktning, något vi inte varit bortskämda med i år.

Lördagen var det mycket sidvind och bara 25 flyg, men ändå fin flygning för många. Dubbla vinschar och dubbla moppar denna helg, och team 1 värmde upp inför vad som såg ut att kunna bli en väldigt fin söndag.

Söndagen blev magisk. Team 1 är alltid igång tidigt. Det var väldigt mycket folk på fältet, och vi körde med dubbla vinschar hela dagen. Vi tände grillen tidigt på eftermiddagen och korven tog slut på några ögonblick. Söndagen blev det 64 flyg. Vi tittade ned på det som vi på sikt ser som vårt nya högkvarter: spionhangaren vid Norrviksvägen.

Inte förrän solen gått ned packade vi ihop, och de sista flygen skedde med korrekta vmc-minima men utan ljus på farkosten. Bromma ringde faktiskt och undrade vad vi höll på med... I fortsättningen kanske vi ska börja kasta in en strobe i skärmen när det skymmer…

Det är sådana här helger man kan tänka på när det varit ruskväder i en månad. Det gäller att fånga tillfället i flykten, och det gjorde vi denna gång!