Som tidigare meddelats fyllde Fenix-medlemmen Bertil Ivert 70 den 30 december. Bertil slutade flyga för två år sedan, men tittar ofta in på flygpuben för att hälsa på sina klubbkamrater. Här följer en liten hyllning till vår allra meste favorit-seniormedlem.

Bertil började flyga skärm 1998 och har varit en uppskattad kamrat på flygfält, i backar och på resor. Många minns nog med nostalgi våra många övernattningar på vandrarhemmet i Skäggesta, under åren då Fenix flög på Malmby flygfält. Dessutom blev Bertil en duktig tävlingspilot, och vann 2004 års Mälarcup.

Men vad kunde man eljest vänta sig av en man vars liv till stor del handlat om flyg?! Det började 1960 då Bertil av ren nyfikenhet gjorde intagningstesten på Krigsflygskolan i Ljungbyhed. Bertil blev såklart antagen, och tog examen som flygkadett i Flygvapnet ett par år senare.

Förresten: det här med att genomgå intagningstester "av ren nyfikenhet" verkar vara en vana. Många år senare anmälde sig Bertil till en av TV:s första reality-såpor (vi hade för oss att det var Robinson, men Bertil har rättat oss – det var en astronaut-reality), och blev antagen. Men den gången tackade han nej.

Bertil stannade i flygvapnet ett par år, och gick sedan 1965 över till SAS, vilket var en vanlig karriär på den tiden. Han stannade dock kvar som reservare fram till 1975, och hann med att flyga Viggen under de sista åren. Han var en riktig tuffing som pilot, och lyckades bland annat med konststycket att knäcka skrovet på en J29 Tunnan efter en ofrivillig dykning i moln och upptagning i 10 G över Uppsala. Planets rygg var alldeles skrynkligt och det var bara att köra kärran på skrotning. Bertil råkade också på sitt allra första flygpass med Lansen ut för ett motorbortfall (de där motorerna var skräp) och plöjde efter ett hårt islag ett rejält spår genom sly och staket för att till slut stanna i en bäckravin med "ryggont".

Tiden på SAS var under de gyllene åren då SAS-kapten var ungefär det finaste man kunde vara. Det blev många utlandsstationeringar på glamorösa orter och roligt socialt liv i vackra flygvärdinnors sällskap. Många vänner från den här tiden finns fortfarande i Bertils adressbok. Bertil flög det mesta som SAS hade i luften: Metropolitan, Caravelle, DC8 och 9 och 10. Dock aldrig "Jumbojeten" 747, för den gick bara på New York, och det lockade inte lika mycket som långflygningarna.

Vad många kanske inte vet är att Bertil innan han började med skärmflygning prövat på de flesta andra flygsporter. 1972 började han med segelflyg, och blev snabbt ett riktigt ess. Tangerade en gång nordiska höjdrekordet på våg uppe på vinterfälten i norr, men var sedan tvungen att dyka ur det goda stiget eftersom syrgasen var på väg att ta slut. Han fick ett mycket fint diplom som kallas Diamant-C efter att ha lyckats med det mesta inom segelflyg, och började därefter med fallskärmshoppning. Det blev också en hel del segling de följande åren, och även lite hängflyg.

Med början 1992 hade Bertil en kul tid i Japan. SAS hade pilotöverskott, och flera kaptener arbetade några år på ANA. När den perioden var till ända hade klockan börjat ticka mot pensionering från SAS. Bertil valde sin besättning och gjorde de allra sista turerna. I december 1999 landade han sista gången på Arlanda och tackade för sig. Då hade han redan börjat med skärmflygningen, för "man måste ju hålla sig i luften på något sätt".

För två år sedan kom Bertil till en smärtsam slutsats: en snart-70-åring har inte självklart en kropp som klarar det stryk man får ta när man hanterar ett stökigt skärmflygtyg. Det blev en sista av många resor, denna gång till den franska ön Réunion, och sedan lade Bertil skärmen på hyllan.

Alla vi som har glatts av Bertils fina sällskap genom åren önskar en fantastisk fortsättning på ett lång, friskt och spännande liv. Vi saknar dig på flygställena, men hoppas att även i fortsättningen få se dig på flygpuben i bland. Vi vet att du nu ska ut på en kryssning i Karribien med din Mariana. Må fridens fiskar simma i dina kölvatten. Glöm oss inte!