Det var med oändlig sorg och smärta som vi nåddes av budet att vår medlem och vän Andreas Valta avlidit fredagen den 14 juli. En av dem som kände honom bäst är Marilu, som här skriver om Andreas som vi kommer att sakna så mycket.
Andreas började flyga i november 2021 och utvecklades ganska snabbt inom sporten. Han blev en engagerad medlem i Fenix Skärmflygklubb och ägnade sig åt att utforska startplatser nära Stockholm, både upptäcka nya platser och återupptäcka bortglömda platser. Om han märkte att en startplats hade blivit igenväxt, åkte han ofta dit och ordnade upp den. Han var mer en man av handling och utförande än av ord.
När det fanns arbete att göra för klubben var han alltid den förste på plats och oftast slutförde han uppgifterna innan andra hann dit. Han blev utnämnd till Fenix flygkompis 2022, en utmärkelse som klubben ibland delar ut till medlemmar som visat sig särskilt kamratliga och bidragande. Andreas hyllades vid årsmötet där han tyvärr själv inte kunde delta.
Jag träffade Andreas under klubbresan Valborg 2022, på en bergkurs i Åre. På väg till startplatsen i djup snö väntade han på mig när jag inte kunde hålla takten med gruppen, och vi gick tillsammans.
Många gånger fick jag uppleva hur omtänksam, varm och generös han var. Han utförde sina handlingar utan att vänta sig något i gengäld, helst anonymt. Han var en ödmjuk och lojal vän, som uttryckte sina känslor genom handlingar snarare än ord. En bättre vän kunde man inte föreställa sig. Vi började vinschkursen samtidigt, och jag fick ofta samåka med honom. Han missade aldrig ett vinschtillfälle om han inte var tvungen att jobba.
Han var framgångsrik i sitt jobb och bytte från Trafikverket till Sveriges Radio, där han fick bättre anställningsvillkor och mer fritid för sin passion för flygning. Senare fortsatte han sin utveckling inom sporten och åkte med klubben till Spanien för att genomföra Pilot 1-utbildningen. Hösten 2022 köpte han en paramotor och en ny skärm, men han hann aldrig ta kursen. Han hade också planer på att vidareutbilda sig till startledare och vinschförare, men dessa fina drömmar blev aldrig verklighet.
Andreas ville ofta ta långa promenader. Vi planerade kommande flygningar och diskuterade väder eller resor, men han delade också med sig av sina mentala utmaningar. Han hade en innerligt ödmjuk relation till djur, vilket överraskade mig. När vi mötte djur öppnade han sig och vågade visa sin kärleksfulla inre.
Andreas, du hade så mycket mer framför dig. Vi saknar dig oändligt.
Du har inte behörighet att skriva kommentarer.