Lövsta utan det grövsta

Lövsta är åter fint som en golfgreen, närapå. Efter att Stockholms stad avsagt sig skötseln har vi jobbat intensivt på att få det ordnat på annat sätt. Till slut kom ett initiativ från en enskild medlem, och under sommaren klipptes hela flygområdet för att hålla det grova ogräset i schack. Meningen är att åtgärden ska bli återkommande.

Lövsta har på några år blivit ett Fenix populäraste flygställen. Eller flyg … flyger gör man kanske inte så jättemycket på de mjuka kullarna vid Mälarens strand, men de är väldigt fina för markhantering och nybörjarkurser. I helgen som gick var det stor samling på söndagen med just nybörjarkurs, tandemkurs och allmän lek och stoj.

Det här är efter att stället "återtagits". I förfjol beslöt staden i form av Stockholm Vatten & Avfall (SVA) plötsligt att sluta med skötseln av deponikullarna, vars historia finns beskriven i en artikel här på fenixflyg.se. Beslutet var kanske inte så oväntat med tanke på vilken dyr upphandling det kommunala bolaget gjort. De betalade 170 tusen kronor om året för en frekvent klippning av hela området – en betydligt mer omfattande skötselåtgärd än vad som skulle vara nödvändigt för att hålla det höga ogräset nere.

Vi har fört samtal med både SVA och med exploateringskontoret som formellt är markägare (att SVA betalade skötseln hade att göra med att de har kontrollstationer för mätning av grundvattnet i deponihögarna) men ingen var intresserad av att göra något åt saken. De blev med tiden rätt kassa samtalspartners trots flera konstruktiva förslag från vår sida. Vi hade också kontakt med privata företag, bland annat det som tjänat fett på stadens upphandling, och med en golfanläggning i närheten, men det föll inte riktigt på plats. Under tiden förvandlades kullarna som haft karaktären av parkgräsmattor och ängsmark sakta men säkert till en otrevlig prärie med förvedade höga ogäsbuskar. 

Till slut kom vi till insikt om att vi nog fick ta saken i egna händer. Vi kommunicerade detta tydligt med markägaren i telefonsamtal och i korrespondens, men de brydde sig aldrig om att återkoppla vilket vi tolkade som klartecken för egna åtgärder. Vi har skaffat en lite större fyrhjuling, och började leta efter en slaghack som kan dras med en sådan. Men efter att ha blivit överbjudna på några auktioner som Tommy Karlsson letat rätt på, tappade vi styrfart och annat kom emellan. Samtidigt fortsatte ogräset att växa på Lövsta-kullarna. Andra oklippta året stod det midjehögt och förvedat redan i juli, och gjorde skärmflygning där till en tråkig historia. Dessutom såg hela området rätt trist ut med förvedat ogräs som inte inbjöd ens till promenader med hunden. Även de kringboende vi pratade med beklagade sig över sakernas tillstånd.

Men när nöden är som störst är hjälpen som närmast. I en förening som vår finns oanade resurser, och nu klev Thomas Jerpdal fram med exakt den resurs vi övervägt att införskaffa.

Med inlånad traktor och slaghack tuggade sig Thomas under ett par dagar i augusti igenom den snåriga prärien, och det blev bättre än vi någonsin kunnat tro. Nästan tre månader senare är ytorna fortfarande kortväxta och trevliga. Allt klipp har multnad ned och försvunnit. Naturen har gjort sitt jobb. Kontrasten mellan de klippta och oklippta ytorna är enorm. Vindstruten står precis på gränsen på bilden nedan.

Omkringboende som kommer förbi är överförtjusta att vi fått det gjort. Skötselåtgärden avses att utföras återkommande, vid taktiskt rätt tillfällen under året för att knäcka ogräset och låta gräs och mysigare vegetation ta plats.

Alla Lövsta-diggare får lyfta på hatten för Thomas, och glädjas åt att vi i praktiken faktiskt har räddat ett flygställe, inte genom att kräva bidrag eller åtgärder av markägaren (Stockholms stad) utan genom att ta vårt öde i egna händer.

 

Du har inte behörighet att skriva kommentarer.