Fredhäll är en stadsdel på Kungsholmen i centrala Stockholm. Där finns en lång klippa som vetter mot sydsydväst och stupar rätt ned i Mälaren, som på sommaren är full med solbadare. På vintrarna händer det att skärmflygare hittar hit.

Starten är en liten rysare. Liten och trång, och sedan måste man direkt flyga över ett järnstaket. Men allra först ska man ta sig ned till starten genom att klättra nedför en 4 meter hög mur. Det lyckades inte så bra för mig den här dagen. Den vinterspröda lilla aspen jag tänkte svinga med ned i knäcktes, och jag föll handlöst tre meter och landade på sidan med jäkla duns. Jag är glad att jag redan tagit på mig armbågskydden, annars hade jag nog gått ordentligt sönder. Blev ändå rejält mörbultad och hade vansinnigt ont inne i magen, som känslan att ha blivit våldtagen och spöad med ett järnrör ungefär. Och blåmärket på låret satt kvar en månad.

Jag blev liggande i en kvart, att flyga var uteslutet. Så Gustav fick hela den lilla starten för sig själv. Jag har ju faktiskt flugit här förrut, så det kändes inte som en så stor katastrof, i jämförelse. Att för första gången slå mig i samband med skärmflygning UTAN att ens lagt ut skärmen, kändes dock lite fånigt.

Starten är som sagt en rysare. Klippan där man lägger ut skärmen sluttar 45 grader, så tyget glider ned hela tiden eftersom den branta stödmuren till gatan ovanför gör att skärmen ligger i en lärotor. Därför behöver man helst lite hjälp av några som håller eller kastar upp cellöppningarna i vinden när det är dags. Idag är det Gustavs flickvän Stina som hjälper till. När man dragit upp skärmen och vänt sig om måste man över det där järnräcket, och svänga direkt för att komma upp i lyftområdet.

Nu var det ju inget blåbär som flög här denna dag, utan Fenix hangproffs Gustav Hagberg. Han stiger nästan rakt upp, och svänger sedan upp mot vinden som idag kommer aningen från vänster.

Det sjunker lite ändå på första motvindsbenet, och vi fruktar en snar landning bland isflanörerna. Men Gustav glider in mot klippan för att hitta bästa stället för sväng, och…

…vips har han snurrat runt med full fart och kan nu hämta hem energin i vingen och skjuta in i lyftet som är som bäst framför starten. Målet med flygningen, att ta sig upp över murkanten till Snoilskyvägen och väcka maximal uppmärksamhet., lyckas utan problem idag. Högalidskyrkans dubbeltorn på Södermalm syns i fjärran. Så urbant. Bilden nedan vann första pris i Sky Adventures fototävling 2003.

Förbi starten och upp på riktigt god höjd. Riktigt skön stockholmsflygning.