|
Eftersom det finns en drös med vinschförare som inte ännu fått chansen att lära sig köra Bettan,
kommer här ett litet kåseri över mina erfarenheter. De som är ointresserade av historien om varför Bettan kördes denna dag kan hoppa dirket till delen "Söndag, inskolning på Bettan" och läsa därifrån.
Indelningen, eller hur det hela började
Storyn börjar som vanligt en fältteamshelg redan på fredagen, denna gången vid lunchtid. Mobilen ringer och det är Björn Svedemar (som vanligtvis) håller i takt pinnen så även denna helg. Frågan som ställs är om jag är morgonpigg och kan tänka mig att köra igång med vinschningen tidigt, för att elever ska få chans att flyga lite innan det blir termiskt. Eftersom jag själv var elev för c:a 1 år sen (och 100 flyg/20 timmar) kommer jag ihåg hur frustrerande det var att aldrig komma upp och flyga. Givetvis bestämde vi oss för att dra igång tidigt... Själv var jag i perfekt vinschförar form efter att ha suttit på wesslan hela mälarcupen helgen innan.
Lördagen, dagen då Wesslan gick sönder :-(
På lördagsmorgonen rullades wesslan ut och verksamheten startade upp. Eleverna strömmade gladeligen in och gjorde massor av fina starter! Efter att gjort en massa drag med glada elever började termiken komma igång, och även Stor-Hasse dök upp på fältet. Jag drog Stor-Hasse och efter sitt flyg kom han och löste av mig en stund, så att jag hann med 2st termikflyg, när jag landade i närheten av vinschen på det andra flyget hörde jag på radion att wesslan luktade illa. Snabbpackade skärmen och tog mig bort till wesslan, där Stor-Hasse och George stod och såg bedrövade ut. De hade konstaterat att batteriet kokat pga av överladdning och att svavelväte hade bildats. Efter en del konsulterande om det gick att justera laddregulator så la vi ner verksamheten för lördagen.
Reservplanen, vad ska vi göra nu?
Dock konstaterade vi att Bettan var fit-for-fight och hade bevisligen funkat helgen innan under mälarcupen. Björn och George bestämde sig för att släpa ut Bettan till Härkeberga från Barkarby på söndagsmorgonen. Samtidigt hade Hårdstedt under lördagskvällen tagit sig till Långtora...och dök glad upp på söndagsmorgonen för att lära ut hur Bettan fungerar. På söndagsmorgonen hade alla delar av en reservplan fallit på plats och Bettan rullades ut på fältet, piloterna började blir redo.
Söndag, inskolning på Bettan :-)
En snabb överblick av alla reglage och vilken Wesslan-förare som helst blir nästan helt förvirrad, men det är ändå väldigt lika!
Följade är de reglage som finns på Wesslan och dess motsvarighet på Bettan...
Likheter:
-
Tändning-switch, dock låter Bettan lite mer när man slår på tändningen pga en elektrisk vattenpump och att rullarna som flyttar linan i sidled börjar röra på sig.
-
Start-knapp, funkar helt lika.
-
Gasreglage, på Bettan går det lite lättare och saknar lite av återkopplingen som Wesslan har.
-
Linkap, sitter i närheten av respektive trumma.
Olikheter:
-
Bromsen, sitter som ett handreglage på Bettan och att bromsarna biter mycket bättre och hårdare. Ett hårt tryck och trumman stannar direkt.
-
Lina/Trum-väljare, mekanisk genom att man låser ena trumman med en grov sprint.
-
Drag-switch, detta är en växelspak till en automatlåda på Bettan.
Skillnader:
Proceduren att vinsch upp en pilot med Bettan är lite annorlunda än med Wesslan. Man börjar som det känns till att börja med helt fel genom att välja lina/trumma genom att låsa den andra. Det kommer att leda till visst "gruff" med vissa startledaren som glömmer att man inte kan dra i den andra linan innan bromsskärmen kommer ner, ibland kan det även hända att man som "den-o-felbara" vinschförare man är "glömmer" att lossa den andra trumman...Efter att ha låst trumman kollar man att växellådan är i neutral och startar motor på samma sätt som Wesslan. Sen rekommenderas det ett litet tryck på bromsen för att hålla linan still när man lägger i växeln till 1:an,
detta för att vissa piloter startar direkt när man drar upp linan. Genom att hålla linan still med bromsen hinner man lugnt flytta handen till gasen. När man släpper bromsen dras linan in och piloten startar, gaspådrag som på Wesslan och upp åker en glada piloten. Nu infinner sig en väldigt stor skillnad att man själv får se till att hålla ett lagom avstånd mellan piloten och skärmen under hela draget,det finns inga tekniska finesser som sköter det. Till hjälp finns dock en gradering ovanpå vinschen som visar ungefärlig dragkraft, så man kan se att man är rätt region på med sitt drag. En del vinschförare lägger sin hand över graderingen och vågen, detta för att med fingrarna känna dragkraften. Men oftast funkar det alldeles utmärkt med ögon och gasreglage. Gasreglaget känns dock väldigt mycket mer "exakt" än på Wesslan och förändringarna syns direkt på piloten och skärmen. I början kan det kännas lite ovant på Betta för att man inte har den där begränsande automatiken som finns i Wesslan, men efter runt 20-30 drag börjar man istället känna mer av en symbios mellan sin hand på gasreglaget och piloten/skärm i luften. Release är precis som vanligt, bara att dra in lina som vanligt. Man kan i detta fall även växla upp till tvåan om man behöver ha in linan snabbare. Sen gäller det att komma ihåg att lossa båda trummorna innan moppen åker iväg med linorna.
Framtiden, efter helgen
Jag skulle inte ha något emot att köra Bettan igen, det är en enkel och trevlig vinsch. Denna har vissa små nackdelar men även en del små fördelar mot Wesslan. Det är lite mer av ett hantverk över att vinsch med Bettan, och inte bara att som med Wesslan sitta som en övervakare under själva draget. Till alla som lärt sig att köra Wesslan...varför inte prova att köra Bettan en dag och bli en mer komplett vinsch-förare!
Daniel Lehnberg (har gissningsvis gjort ca 200 drag på Wesslan och runt 50 på Bettan)
 |
08-668 68 88
147.200 MHz
168 medlemmar
Pilot's Corner 
Tack för inspirationen Daniel... 
Skriv kommentar...
Skitbra Daniel