Barkarbyfältet håller på att bli en rik mångkulturell idrottsplats för flygsport. Söndag 28 oktober virvlade luften av skärmflygare, hängflygare och modellflygplan i ett propagandanummer för hur idrottsföreningar kan sambruka en fin anläggning. Vädret var så underbart som man kan tänka sig när en svensk höstdag visar sin allra bästa sida.

Bilden ovan är givetvis ett montage, för riktigt så nära varandra vill vi inte flyga, men alla bilderna är tagna under söndagen, då Fenix Skärmflygklubb, Stockholms Radioflygklubb och Stockholms Hängflygklubb hade flygaktiviteter på Barkarbyfältet. Extra roligt är att hängflygarna börjar komma igång igen.

Redan kl 8:30 öppnade fältteam 5 hangardörren och rullade fram vinsch och annan utrustning för dagens skärmflygning. Moppen kom rullande på släp eftersom vi tvingas förvara den på annan ort tills vidare. Vid niotiden var första pilot i luften. Och vilken luft! Det var en av de smörigaste dagarna på länge. Efter den bedrövliga flygvåren och sommaren har flygvädret hyfsat till sig på höstkanten, och det här var en riktigt bra dag. Vi rullade bort vinschen så långt att det började titta fram "ny" lina från trummornas inre, och det här gav oss fenomenala releasehöjder.

Det var minsugrader i gräset hela dagen, men solen värmde.

Mest klubbpiloter idag, så våra "busschaufförer" kunde ägna dagen åt singelflyg och tandemflyg med familjen. Här är det Mats som fått låna en Mantra.

Berner och Takayuki uppställda för start.

David har låtit håret växa och bidrog till den allmänna mångfalden på fältet.

Mångfalden bestod också av hängflygare som svischade över våra huvuden på finalen.

De bogserade med fast lina och bil.

Och det gick riktigt bra. Den lilla vita pricken till vänster är…

…ett av flera modellflygplan som var i luften under dagen. Järfälla kommuns miljökontor har efter mätningar givit tummen upp, och därmed är bullerfrågan utredd och avgjord. Ljudet från modellflygplanen var inte mätbart i den kakafoni som två motorvägar med tillfarter, inflygning till två internationella flygplatser, samt en för ett villaområde normal mängd motoriserade trädgårdsredskap och lekande barn orsakar. Den person i Kyrkbyn som under en längre tid dränkt kommunen och Radioflygklubben med klagomål får därmed nu en möjlighet att hitta en ny mening i sitt liv.

Tor och Folke i team 5 körde vinschen.

Det blev en fantastisk solnedgång, och självklart flög vi så länge det gick. Här är Prez och First Lady på väg upp för en attack på Granholmstoppen och tre poäng i den hårda slutstriden om andraplatsen i Poängplockarcupen. Solen lyser på vingens undersida som egentligen är vit.

Så här fint är det från luften.

Efter att ha vänt över Granholmstoppen (2 p), och kört in i motvinden på väg mot Hästa gård (1 p) kändes emellertid satsningen inte lika genomtänkt längre. Det blev en väldigt flack bana tillbaka till landningen…

Men efter att ha passerat över Hästa gård kunde vi falla av från motvinden, och här passerar vi Akallavägen på god höjd med visst hopp om att promenaden inte ska bli så lång. Utsikten österut med nästan full måne är hänförande.

Och på något obegripligt sätt lyckas vi ta oss hela vägen tillbaka, över sista stängslet med fem meter tillgodo (och en option att vika av och landa före om det skulle "skita sig" kanske ska tilläggas).

Sista glidet in mot landningen. Solen har försvunnit bakom horisonten.

Samtidigt som de sista piloterna landade började vi plocka ihop. Här pratar instruktör Ola med vinschelev Tommy om hur underbar dagen varit.

Och i månens sken kånkar vi in vindstrut och annat löst joks i hangaren. Efter en Riktigt Fin Flygdag. Massor med folk och många sköna flyg. Bland annat hela femton utbildningsflyg med vinschelever. Dagen efter vid samma tid regnade det och blåsta apa. Det gälller att ta vara på de fina stunderna.