Rekordhelg i Härkeberga

harkeberga 0823

Efter en seg vår med få tillfällen att använda luften över våra flygfält, slog sommaren till skoningslöst i pingsthelgen. Det var troligen den bästa flyghelg för vår klubb någonsin – många piloter fick långa flyg, och som mest var vi tolv i luften över Härkeberga, tillsammans med en segelkärra från Långtora.

Det såg bra ut inför pingsten, särskilt inför söndagen. Enda problemet var att team 1 var kraftigt decimerat pga utlandsresor, men som vanligt ryckte några klubbkompisar in och täckte upp. På lördagen passade vi på att köra en hel del utbildningsflyg. Fenix har fått massor med nya medlemmar under våren, och det är många som håller på med vinschbehörighet eller just blivit klara.

På lördagkvällen var vi ett gäng i det ihoprafsade fältteamet som sov över på Långtora segelflygfält, tio minuter norr om Härkeberga. Det är suveränt att slippa den träliga bilresan hem, och om man bor så att man inte kan lämna grejerna i bilen utan måste lasta ur vinner man tre timmar på övernattningen. Dessutom är det väldigt rofyllt att duscha och grilla och ta ett glas vin i den härliga lantidyllen. På morgonen behöver man inte vara uppe i svinottan, utan kan sova till halv åtta och ändå hinna med en ordentlig frukost och ha fältet igång vid nio.

Lones lamm har nyligen släppts ut, och en del av dem är väldigt nyfikna. Brummet från vinschen skrämde dem inte alls.

harkeberga 0818

De är VÄLDIGT söta. Kolla den här videon:

harkeberga lek 02

På söndagen var det hårdkörning från början. Vi hade tidig start för att eleverna skulle kunna flyga så mycket som möjligt innan det blev turbulent i luften. På bilden ovan är det Ola G som startar. Björn S är startledare i fonden och Mats D tittar på. Mattias J har just blivit färdig som vinschförare (grattis och hurra!) och sköter spakarna i andra änden av linan. Björn H i passagerarsele gör sig klar att kliva in i startposition för tandemflyg efter startande Ola, och bakom tygbollen, som är Björns tandemskärm, gömmer sig Johan B som ska spaka ett av sina sista kursflyg för tandemlicens. (Foto: LEK)

harkeberga lek 01

Det var fett mycket folk på fältet denna dag. Fältteamet var tvunget att ta fram en extra startlogg för att få plats med alla piloter. (Foto: LEK)

harkeberga 0819

Det har avverkats skog i området öster om Härkebergafältet, och det som alltid har variit en bra termikkälla har förvandlats till rena masugnen – alldeles intill området där vi kopplar loss. Och det här var något som Fenix termikjägare inte var sena att utnyttja. Många var också taggade av att jaga sina första ppc-poäng. Ovan är det (tror vi) Bertil L, Stefan F och Jerker (eller Ola G?) som trängs i en blåsa över skogen.

Vi har ett kanonställe här. Från att ha varit lite tveksamma från början, känns det som att vi har hamnat helt rätt. DESSUTOM kommer vi under året att inviga vår nya nordsydliga startbana. Den syns tydligt på översta bilden, som en grå yta längs den slingrande å som korsar flygfältet. Att kunna skyffla upp piloter i vår bästa distansflygvind med rätt vind på starten (vid sydvind har vi hittills haft sidvind på starten), det ska bli riktigt kul. Att vi lyckats åstadkomma det här är väldigt roligt, och inte till ringa del beroende på vår sociala kompetens. Vi har gott rykte i Härkeberga :-)

harkeberga 0834

På väg in i samma blåsa som Micke H från Långtora i sitt segelflygplan. Vilke helg det blev.

Några sista ord om händelser under helgen, och vilka lärdomar man kan dra. Vi hade ett nödskärmskast, som möjligen berodde på spinn på låg höjd, med kaskader av dykningar och twist som följd. Piloten hanterade läget exemplariskt och kastade nödskärm på cirka 40 meters höjd. Nödisen kom ut när piloten var på 10–15 meters höjd och bidrog till att stabilisera och dämpa fallet/landningen. Piloten fick lite ont i ryggen eftersom han landade på rumpan, men inga skador kunde ses vid undersökning. Skärmen var en DHV2-klassde skärm som piloten flög en av de första gångerna. En tvåa kräver input när det händer grejer som får skena iväg. Kanske är det ibland ett kliv man ska vänta med, att byta "upp sig" till en 2:a. 1–2:orna är idag så bra att de räcker för de allra flesta.

Den andra händelsen var en vinschelev med behörighet Student Berg som fick stora inslag på cirka 80 meters höjd under inflygning för landning. Fältet bakom starten är svart som sot och genererar en del hyss, men klockan var inte ens halv tolv och flygen före hade sett lugna ut. Möjligen orsakades första kollapsen av ett felaktigt försök att dra öron, men den viktigaste lärdomen för nybörjare är att låta skärmen själv hantera inslag. När piloten släppte upp bromshandtagen återfick vingen flygläge.

Två incidenter som gick bra tack vare korrekt agerande från piloterna när det väl tjafsat till sig.

Man kan tillägga att dagarna runt helgen också bjöd på fin flygning på Barkarbyfältet. Både på tordagen och tisdagen var det elevflygning på Barkarby. Vi håller tummarna för mer bra flygväder i hemmatrakterna.

Du har inte behörighet att skriva kommentarer.