Ett gäng fenixar åkte till Rosenlundsbankarna i Huskvarna.

När det blåser för mycket i Stockholm, så är ett av alternativen att ge sig av till något hang söderut. Ett klassiskt hang är Gränna och Brahehus vid Vättern, som funkar bäst vid väst till västnordväst.

Om vinden ligger ännu mer från norr kan hanget vid Rosenlundsbankarna i Huskvarna vara en riktigt bra plats. Dit åkte ett gäng Fenix-medlemmar den 14 mars 98, med Janne Björenäs i spetsen. Här fick alla helt fantastiska flyg.

Rosenlundsbankarna, eller Elmia som man ofta säger syftande på den stora mässanläggningen bakom hanget, är lite trixigt eftersom det inte finns någon landning nere vid vattnet. Alternativet till topplandning är ett dopp i Vättern. Krister låg riktigt illa till en stund, men lyckades hålla skorna torra (frågan är om byxorna var det). Ordförande Jonny loggade två timmar i luften, de flesta andra var inte långt efter. Det här visar att även vintern kan bjuda på maxad flygning. Det gäller bara att hålla sig resklar.

Det blåste för mycket till en början. Det visar de här försöken till hårdvindsbalansering på toppen.

Men sedan lugnade sig vinden en aning och det blev full fart. Janne och Björn B och Jonny och alla andra kycklingar och elevlicensare tyckte nog att det var lite skrajset, och då tog instruktör Simon tag i händelserna och visade var skåpet ska stå.

Och bums blev luften full med skärmar. Här är Janne, Krister, Putte, Simon, Jonny och Linda i luften samtidigt.

Solen börjar gå ned.

"Var rädda om skolans nya Santana!"

Svisch.

Elmia är speciellt såtillvida att du har två väldigt enkla alternativ vad gäller landningen. Antingen topplandar du, eller också blir du blöt. Det finns ingen möjlighet att landa torrskodd nere vid vattnet. Å andra sidan går det för det mesta att rädda sig upp på kanten om man går in och panikskrapar.

Men Björn Berglund vill inte landa.